på andra sidan gränsen till helvetet.

bilder från +.

badrummet skriker mitt namn.

waoo.

helt i min smak och drömmen om ett nytt fräscht badrum blir med ens mycket intensivare.

jaja.

det får vänta, som så mycket annat.

+++++++++++++++++++++++++++

jag läser min text från i lördags igen.

PMS-hjärna.

men jag kände ju faktiskt så just då.

och precis så kände jag vareviga dag i flera år.

min hjärna arbetade på ett annorlunda vis, ett fruktansvärt vis, så som vid just PMS.

och när jag väl var i PMS under den perioden så var jag så låg att jag var sjävmordsbenägen.

usch.

men tankarna jag fick i lördags skrämde mig.

de var så längesen nu som de var så tydliga.

och ångesten så stark.

men jag mår bra idag.

jag är oftast på andra sidan den där hemska gränsen till, faktiskt, helvetet.

och vad har jag gjort för att bli bättre?

antidepressiva hjälpte lite.

gav mig knuffen i rätt riktning.

men sen då?

jag började äta bättre.

ta tillskott.

magnesium och zink framförallt.

jag fick ett nytt lugn, som jag aldrig känt förr.

jag känner min kropp så satans väl just nu.

jag vet vad jag klarar av och inte.

jag utsätter mig inte för saker som jag vet kan stressa upp mig och få mig ur balans.

men jag kan ta mig an mycket mer nu än förr.

jag har till och med energi kvar efter att ha träffat en vän.

eller efter att ha jobbat en hel dag.

det hade jag aldrig förr.

jag blev sjuk efteråt.

små enkla, vardagliga ting gjorde mig totalt nedbruten.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

men snacka om att jag är glad att vara här jag är idag, på andra sidan gränsen till helvetet.

och även om jag dimper ner ibland vid PMS så är det ingenting i jämförelse.

och på något sätt är jag tacksam att jag gör det.

gör ett djupdyk.

för jag vill inte glömma.

jag vill uppskatta allt jag har idag.

känslorna.

lyckan som brinner från hjärtat alla andra dagar!

många har aldrig besökt den andra sidan och lyckost dom, men jag ångrar aldrig min erfarenhet.

de har gjort mig till den jag är idag och faktiskt, helt otroligt nog, gillar jag att ha den kunskapen.

jag gillar mig själv mer och mer (trots att jag ändå känner mig lite ond från och till, hehe).

för att, som jag gör nu, kunna hjälpa andra och få andra i samma situation att förstå att det finns hopp.

och med enkla medel kan du bli frisk.

livet är till för att levas och problem är till för att lösas.

nu ska jag och min onda rygg bege oss till en massör med lite udda men lovande metoder.

vi får la se om jag kan annat än sova efteråt denna gången.

kram//jennifer